Mobilmenu
Hem
Bo
Smögens Hafvsbad
Smögens Gästhem
Pensionat Bryggan
Smögen Rum o Stuga
Kungsformedling
Makrillviken
Ramsvik
Wiggersvik
Sea Lodge
Äta
Skärets Krog
Hamnen 4
Hållö Bar
Smögens Hafvsbad
Lagergrens
Sea Lodge
Göstas Fiskekrog
Se&Göra
Badplatser
Ramsvikslandet
Nordens Ark
Vandringsleder
Tumlaren
Hunnebo Bio
Havets Hus
Shoppa
Inredningskompaniet
Pondus
Smögen Outlet
West Point
Sea Avenue
Ringaresskär
ICA Ankaret
Outletboden
Flärd och Nytta
Smögens Närlivs
Stranneboden
Fotolabbet
Om
Smögenbryggan AB
Gästhamnen
Arkitekturen
Smögenräkor
Turismshistoria
Sillperioderna
Riksintresse
Hitta
Smögenbryggans Parkering
Sandöns Parkering
Bussparkering
Geografi
Zitabåtarna
Tillbaks till om


 


 


 


 

Sillperioderna

Sedan urminnes tider är sillen omtalad i historien och det är svårt att överskatta sillens betydelse för den bohuslänska kustbefolkningen. Redan på medeltiden var sillen en stor internationell handelsvara då den efter insaltning tålde förvaring och långa transporter ut i Europa Fastereglerna som förbjöd kött två dagar i veckan (och fyrtio dagar i sträck under vintern) gjorde naturligtvis sillen än mer populär.

Det finns fyra statistiskt belagda och rikligt dokumenterade sillperioder i Bohuslän och dessa har i princip inträffat en gång per sekel. Utmärkande för en sillperiod är att sillen under hösten och vintern trängde djupt in i skärgården och fyllde de bohuslänska fjordarna så att vattnet bokstavligen kokade till och med inne i hamnarna. Sillen var således mycket lätt att fånga med enkla redskap, bara att håva upp, och därför sökte sig mycket människor till fiskelägena under uppgångsperioderna.Innan sillperioden som inleddes 1556 är dokumentationen mycket sparsam och efter den period som avslutades 1905 har det, frånsett kortare tider med bättre tillgång, inte inträffat någon ny sillperiod vilket forskarna än i dag inte kunnat förklara.

Sillen går till - Marstrand sillens huvudstad (1556-1589)

Denna period är den första ordentligt dokumenterade sillperioden i Bohuslän som fortfarande tillhörde det danska kungariket i vilket även Norge ingick. Då havet var så fullt av sill att bohusläns fiskare inte kunde ta vara på allt sökte sig många utländska fiskare hit. Ganska snart ansåg kronan att det var dags att bröja reglera det hela och belägga sillen med tullar. 1561 utsågs Marstrand till centralort för handel och kontrollverksamhet, Göteborg var ju som bekant ännu ej grundat. Vid denna tid blev området huvudleverantör av sill till Europas hungriga och växande befolkning.Fisket innebar naturligtvis en glansperiod för Marstrand men staden fick efter en tid samtidigt rycktet om sig att vara ett av Nordens mest sedeslösa efter att samhället fullständigt blivit dränkt i kontanter. Så småningom avklingade sillperioden och Marstrand drabbades dessutom vid tiden av en förödande brand som förstörde stora delar av staden. Några år efter det att sillen försvunnit omnämns Smögens hamn för första gången i litteraturen och 1649 fanns två familjer skrivna på ön. Fram till 1971 då Marstrand uppgick i Kungälvs kommun hade man fortfarande tre sillar runt en stjärna i sitt stadsvapen, en påminnelse om sillens historiska betydelse för staden.

Sillperioden som Bohusläningarna administrerade bort! (1660-1680)

I början av 1660-talet gick sillen återigen till även om omfattningen nu var betydligt mindre än föregående period. Denna sillperiod fick ingen större betydelse för Bohuslän och det var delvis självförvållat. Svenskarna gjorde ett vansinnigt försök att kopiera Hollands recept för framgång inom sillfiske genom att försöka organisera det hela enligt deras modell vilket 1666 resulterade i ett reglemente där det myndigt stadgades inte bara hur sillen skulle fiskas utan även vad den var tillåten att landas. Landning fick ske i sex hamnar Göteborg (som nyligen grundats), Kalvsund, Mollösund, Gullholmen, Lysekil och givetvis Marsstrand. I hamnarna fanns särskilda inspektörer som såg till att sillen blev rensad, saltad och packad efter konstens alla regler. Sillen skulle sedan föras till städerna och packas om och beläggas med tull. Utlänningarna fick snällt kliva åt sidan då dessa inte längre fick befatta sig med sill...

Det stora sillfisket - Bohusläns Klondyke (1747-1809)

Fattigt landskap...

Exportörernas epok (1877-1905)

1877 kom sillen åter tillbaka och denna sillperiod sammanfaller med den internationella expansionsvågen med Nordamerika som motor. Den stora skillnaden mot tidigare sillperioder är att exportfirmornas ägare bor och verkar på ön och detta betydde oerhört mycket för samhällsuppbyggnaden.

På kort tid händer mycket med infrastrukturen och Smögens hamn blir en stor prick på kartan.

Befolkningstillväxten var mycket hög, år 1880 har Smögen 561 invånare och när sillperioden är över 1910 bor här totalt 1659 personer vilket är en högre siffra än den som gäller idag, nästan ett sekel senare.

COPYRIGHT © 2024 SMÖGENBRYGGAN AB
SMÖGENBRYGGAN ® ÄR ETT REGISTRERAT VARUMÄRKE
Alla rättigheter förbehålls

Kimsoft Media AB