Mobilmenu
Hem
Bo
Smögens Hafvsbad
Smögens Gästhem
Pensionat Bryggan
Smögen Rum o Stuga
Kungsformedling
Makrillviken
Ramsvik
Wiggersvik
Sea Lodge
Äta
Skärets Krog
Hamnen 4
Hållö Bar
Smögens Hafvsbad
Lagergrens
Sea Lodge
Göstas Fiskekrog
Se&Göra
Badplatser
Ramsvikslandet
Nordens Ark
Vandringsleder
Tumlaren
Hunnebo Bio
Havets Hus
Shoppa
Inredningskompaniet
Pondus
Smögen Outlet
West Point
Sea Avenue
Ringaresskär
ICA Ankaret
Outletboden
Flärd och Nytta
Smögens Närlivs
Stranneboden
Fotolabbet
Om
Smögenbryggan AB
Gästhamnen
Arkitekturen
Smögenräkor
Turismshistoria
Sillperioderna
Riksintresse
Hitta
Smögenbryggans Parkering
Sandöns Parkering
Bussparkering
Geografi
Zitabåtarna
Tillbaks till om

 


 


 


 


 

Smögenräkor

Räkfisket i Norden har mycket gamla anor. I norra Bohuslän gjordes år 1897 försöksfisken i Gullmarn strax söder om Lysekil och 1902 började man använda små trålar efter segelfartyg. Bestånden i Gullmarn räckte inte långt så ett par båtar från Smögen började istället fiska på sitt hemmavatten. Yrkesfiskarna på Smögen var mycket innovativa och framgångsrika då de var inte främmande för att pröva nya redskap och idéer som kunde effektivisera fisket. 1903 var till exempel två fiskelag från ön de allra första att installera motorer i sina fiskebåtar. Världskriget medförde naturligtvis en nedgång i räkfisket men efter 1924 tog det åter fart. Smögenbåten LL 16 Vale var det första svenska fiskelag som 1928 började tråla räkor väster om Hållö och räkfisket hade nu utvecklats till ett verkligt havsfiske som fram i början av trettiotalet fortsatte ut i Nordsjön. Smögenfiskarna hade stora  moderna konkurrenskraftigabåtar och fisket gav många arbetstillfällen, man lyckades så bra att räkan blev själva symbolen för hela ön. År 1962 kom räkan med i kommunvapnet och färska Smögenräkor har därefter näst intill blivit synonymt med Nordhavsräkor. 

Räkansdag

Under början av  60-talet diskuterades flitigt hur föreningslivet på Smögen skulle kunna öka sina intäkter genom att tillvarata de möjligheter som den ökande turismen medfört. Att anordna festligheter låg i tiden och man förstod att det behövdes ett stort unikt arrngemang med dragningskraft för att få hit publiken. Smögenräkor var sedan tidigare ett välkänt begrepp och det som badgästerna förknippade med ön liksom det som väldigt många bofasta direkt eller indirekt försörjde sig på. En hyllningsfest för räkan under namnet Räkans Dag föll sig därför naturligt och arrangerades  första gången sommaren 1961. Betongkajen vid Ringareskär utgjorde festplatsen och två dansbanor med orkestrar för såväl modern som gammal dans byggdes upp. Liksom en stor scen för artistuppträdande. På lördagskvällen, som var den stora festkvällen, brukade festivalområdet fyllas av storleksordningen tiotusen besökare som dansade till den tidens välkända artister så som Sven-Bertil Taube. Söndagen som ovillkorligt följde var lugnare och mer av karaktären familjedag. Räkans Dags största publikmagnet var dock kröningen av Sveriges Räkdrottning som genomfördes i sammarbete med tidningen GT vars läsare fick rösta. Själva kröningsuppdraget gick till kända profiler från radio, TV eller någon myndighet så som programledaren Lennart Hyland eller chefen för marinen, Amiral Åke Lindemalm. Som kröningsscen användes däcket på en fiskebåt, effektfullt dekorerad med fiskeredskap och flaggspel. Kröningscermonin blev en stor grej och fick stort media utrymme. Ett år fick Smögen fint statsbesök av en Räkprincessa från Holland. Hon kom från fiskebyn Termunten där man hade en liknande festival som året därpå fick svarsbesök av Smögens Räkdrottning följt av en deligation från kommunen. Arrangemanget med Räkan i centrum  som genomfördes tretton gånger blev en stor publik- och kassasuccé. Med tiden urartade det dock och Räkans Dag genomfördes sista gången sommaren 1973.

Nordhavsräkor

Den räkart som vi i Norden i gastronomiska sammanhang kallar räkor heter Nordhavsräka (Pandalus Borealis) och finns att tillgå i handeln årer runt. Räkor lever i stora stim över leraktiga mjukbottnar (sedimentsbottnar) vanligtvis på djup mellan 150 och 250 meter.

Användning, kvalité och pris

De räkor som säljs i handeln som färska är nästan uteslutande honräkor då räkorna sorteras efter storlek och dessa är större och således äldre honor. Efter sortering kokas de direkt ombord på fiskebåtarna och kallas därefter kokräk. De mindre hanräkorna, som ännu inte övergått till att bli honor, säljs okokta till konservindustrin som råräk. Under de kalla årstiderna anses färska räkor smaka bäst och är samtidigt som billigast vilket är en ovanligt trevlig kombination som naturligtvis är en direkt följd av tillgång och efterfrågan. Rätt hanterade viker nyfångade räkor alltid in stjärten under ryggskölden när de kokas. Vidare är färska räkor av god kvalité hela med intakta spröt.  De är aningen blanka på ytan och glider lätt isär från varandra och luktar inte annat än hav. De nyfångade räkorna är transparenta och färgen går från blekrosa till kraftigt röda nyanser. Vinterräkor är i regel förövrigt något blekare än räkor fiskade under sommarhalvåret. De bleka är fångade på något grundare vatten och de kraftigt röda återfinns djupt då färgen beror på födan. Vid kokning får räkorna en  fin jämn röd färg. Ibland kan huvudet vara gråsvart, vilket även det beror på kosten eller på frånvaron av inuti liggande rom, men detta påverkar inte smaken. Då räkorna nyss har ömsat skal blir de mjuka, vilket inte heller påverkar smaken varför dessa räkor är lika ätbara och goda som de andra, så när som på att de är något mer svårskalade. När vi äter färska svenska räkor har de nästan alltid rom, under sommaren inuti som en brandgul klump under huvudskölden, och under senhösten (oktober) fram till tidig vår (mars) yttre rom under stjärten. Skulle man således träffa på någon som till exempel under juni månad säljer ”färska” svenska räkor som bär yttre rom så har dessa helt enkelt med största sannolikhet varit frysta och får då inte kallas färska. En bra räka har vidare ett visst tuggmotstånd och skall ha en balanserad sälta. Färska räkor säljs i papperspåse och  är populära att äta naturella som ensamrätt. Räkor används också såsom en ingrediens i matlagning fast då skall man tillsätta räkorna strax innan servering annars blir de lätt sega eller gummiaktiga om de kokas ytterligare en gång. Vad gäller inlagda räkor så fungerar dessa ofta alldeles utmärkt i matlagning. Färska räkor kan förvars kallt i kylskåp några dagar eller frysas i upp till tre månader och man brukar räkna med en rensförlust om cirka 60 %. Det betyder att det går åt ungefär 250 gram oskalade räkor för att få 100 gram rent räkkött.

Smögens Fiskauktion

Smögens Fiskauktion startades 1919 då Smögen fortfarande var ett municipalsamhälle Genom auktionen såldes sill och makrill medan övrig fångst lämnades direkt till fiskhandlarna precis som man tidigare hade gjort med all fångst. Anledningen till auktionen startades var att fiskarna hade svårt att få ett acceptabelt pris på fångsten då man var helt i händerna på den uppköpare man hade kontakt med 1939 utökades verksamheten även till skaldjur och övrig fisk och året därpå byggdes en ny fiskhall på Holmen. 1961 inviges de nuvarande lokalerna och 1974 gick auktionerna i Kungshamn och Smögen ihop. Idag är Smögens Fiskauktion en av nordens modernaste fiskauktioner med lokaler anpassade efter dagens hårda regler och med modern datateknik för att möta framtiden.

Räkfiske

Det svenska fisket sker med trål i de fria vattenmassorna längs västkusten, framförallt i Norska rännan och Skagerack men även i Koster- och Gullmarsfjorden.

LL 590 Hermanö

Räkfiske med LL 590 Hermanö sommaren 2007, söndag kväll 11 juni till tisdag morgon 13 juni. Fiskare: Gilbert Johnsson och Sonny Front. Medföljare: Ralf Johansson och Mikael Gripsvik

   
   
   
   
 

COPYRIGHT © 2024 SMÖGENBRYGGAN AB
SMÖGENBRYGGAN ® ÄR ETT REGISTRERAT VARUMÄRKE
Alla rättigheter förbehålls

Kimsoft Media AB